Pressmeddelande
Stockholm, 9 maj 2014
Armeniska riksförbundet i Sverige
www.armeniska.se
Kaliforniens senat erkänner Karabachs självständighet
Igår, 8 maj 2014, röstade Kaliforniens senat med rösterna 70 mot 1 (6 frånvarande) att erkänna den Nagorno-Karabachs rätt till självbestämmande. Även om senaten inte har befogenhet i utrikesfrågor uppmanar man i sin resolution den amerikanske presidenten och kongressen att stödja Karabachbefolkningens rätt till självbestämmande och strävan för självständighet som en fredlig lösning och varande fred i en strategisk viktig region.
Beslutet kom någon vecka efter ett uttalande från USA:s ambassadör till OSSE, James Warlick som också är en av de tre huvudordföranden i Minskgruppen som har sedan 1992 haft ansvaret att medla fred i konflikten mellan den armeniskbefolkade enklaven Nagorno-Karabach och Azerbajdzjan. Sedermera, när Baku vägrade förhandla med Karabachbefolkningen har Armenien varit motpart i förhandlingarna. Dessa steg kan tolkas som USA:s upptrappning av sin aktivitet i Kaukasus, speciellt i ljuset av Ukrainakrisen. USA har haft en tillbakadragen ställning i Karabach-konflikten medan Moskva, speciellt under president Medvedevs mandatperiod, har mer eller mindre tagit initiativet med möten och medling mellan parterna.
I ett tal den 7 maj, presenterande Warlick USA:s ställningstagande i Karabach-konflikten där han fastslog några viktiga punkter som enda alternativen för vägen framåt. Dessa var i linje med de så-kallade Madridprinciperna från 2007 och kan summeras i följande punkter: Jerevan måste överge sin överförsiktiga ställningstagande och våga ta sig an dem viktiga och avgörande frågorna genom förhandlingar på högsta nivå med Baku; Azerbajdzjan måste i sin tur inse att Karabach slutgiltiga status måste bestämmas i en överenskommen och rättsligt bindande folkomröstning. ”Detta är inte förhandlingsbart”, påpekade Warlick och tillade att ”interimsstatusen kommer att vara tillfälligt”; en korridor [den så-kallade Latchin-korridoren] som förbinder Karabach med Armenien och som är bred nog måste finnas, även om det kan inte omfatta hela Latchin-provinsen om en korridor är bred nog måste finnas; de omgivande regionerna utanför Karabachs gränser som finns under armenisk kontroll måste återlämnas; alla flyktingar måste tillåtas återvända till sina hem; och slutligen internationella garantier, inklusive en fredsbevarande styrka, som ska säkerställa freden i regionen.
USA:s senaste dagars uttalanden och beslut är högst välkomna och kan ses som möjliga ljusglimtar i en konflikt som har kallats för en av de ”frusna konflikterna” i världen. Förhoppningsvis kan de medlande parterna i Minskgruppen, EU samt det internationella samfundet lyckas få parterna, speciellt Azerbajdzjan, att överge krigsretoriken och påbörja förhandlingarna om ett slutgiltigt avslut på konflikten enligt de Madrid-principer som Warlick har påpekat på nytt.
För mer information om Karabach-konflikten besök www.karabach.se.
