Azerbaijan bombarding Artsakh’s civilian settlements, including Stepanakert city

 

Pressmeddelande
Stockholm, 27 september 2020
This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.

 

Azerbajdzjans attack mot civila mål i Stepanakert, Artsakh

Armeniska riksförbundet i Sverige fördömer starkt Azerbajdzjans attacker mot civila mål i Stepanakert, Artsakh (Nagorno-Karabach). I en bred offensiv längs hela kontaktlinjen mellan armeniska och azerbajdzjanska styrkor har den azeriska armén gått till anfall med artilleri och flyg mot även civila mål långt bakom frontlinjen. Rapporter om dödade civilbefolkning har börjat komma in. Under juli 2020 försökte Azerbajdzjan med en liknande offensiv, då mot civila mål direkt in i Armeniens nordöstra region Tavush. 

Offensiven tidigt på morgonen 27 september har föregåtts av rapporter om Turkiets uppbackning av Azerbajdzjan, något som bekräftades av det faktum att turkiska journalister befann sig redan på plats vid frontlinjen för att rapportera direkt när attackerna började. Attackerna idag är en fortsättning på den krigsretorik som även låg bakom attackerna i juli. Dagarna efter juli-attacken sparkade Azerbajdzjans president Ilham Llijev landets utrikesminister sedan 2014, Elmar Mammadyarov, och anklagade honom för att ha "slösat tid på att försöka lösa konflikten på ett diplomatiskt sätt." Enligt vissa källor hade Mammadyarov redan i början av 2020 protesterat mot planerade militära operationer och förespråkat fortsatta diplomatiska förhandlingar. 

Azerbajdzjans ledning har sedan länge fört en krigsretorik som öppet handlar om att med våld underkuva Artsakhs befolkning. Självfallet kan detta omöjligen leda till någon långvarig lösning på konflikten såvida man inte samtidigt tvingar bort den armeniska lokalbefolkningen på ett eller annat sätt.

Sedan 2007 existerar det enda genomförbara förslag som OSSE Minsk-gruppen, där även Sverige ingår, har lagt fram, de så-kallade Madrid-principerna. Överenskommelsen som då accepterades av Azerbajdzjan garanterar bl.a. att Artsakhs befolkning ska bestämma sitt öde i en folkomröstning, något som regeringen i Baku har numera försökt underminera och förvränga. Under tiden har den alltmer auktoritära Alijev-regimen i Azerbajdzjan, hårt pressad av försämrad ekonomi p.g.a. sjunkande oljepriser och numera den pågående Covid-pandemin, använt konflikten för att avleda den ökade kritiken på hemmaplan utåt. Det var samma politik med krigsretorik och kall till nationalism mot "fienden" som triggade det intensiva kriget i början av april 2016, även då i kölvattnet av ekonomisk kris p.g.a. sjunkande världsmarknadspriser på olja och gas, Azerbajdzjans huvudkälla till inkomst.

Konflikten i Nagorno-Karabach har länge kallats felaktigt för en "frusen konflikt" något som motbevisades 2016, i somras och nu i morse 27 september 2020. Azerbajdzjans auktoritära ledarskap har knappast någon respekt för demokratin och mänskliga rättigheter för sin egen befolkning. Styret kallas numera öppet av omvärlden för en diktatur. Oppositionen, journalister och alla regimkritiker tystas, fängslas eller jagas ut ur landet. Det behövs knappast spekuleras om hur ett sådan styre kommer att behandla armenierna i Artsakh, vilka ständigt kallas för "fienden".

Armeniska riksförbundet i Sverige kallar på Sverige, OSSE och resten av världen att sluta med hyckleriet gentemot diktaturen i Azerbajdzjan. Det är bortom all tvivel att befolkningen i Artsakh inte har någon framtid under Bakus styre. Artsakhs befolkning beslöt redan 1991 i en folkomröstning om denna separation. Den folkomröstning som förutses av Madrid-principerna kommer knappast att ha en annan utgång. Folkrätten måste respekteras och ha företräde över territoriell integritet. I alla andra scenarion kommer det att sluta med en etnisk rensning av armenierna i Artsakh.