Stockholm, 24 april 2021
Riksförbundet uppmanar Löfven att kalla massmorden på armenier, assyrier/syrianer och andra kristna minoriteter för ett folkmord
När statsministern under valåret 2014 träffade ättlingar till överlevande från folkmordet 1915 lovade han att han skulle driva frågan om ett regeringserkännande om han valdes till statsminister. 7 år senare eller 11 år efter riksdagens erkännande, om att kalla massmorden på armenier och assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker för ett folkmord, har regeringen fortfarande inga planer att kalla händelserna vid dess rätta namn.
Statsministern har vid tillfällen hänvisat till slutsatsen av den tillsatta utredningen som 2016 slog fast att frågan är komplex. För drabbade minoritetsgrupper i Sverige är denna slutsats ytterst anmärkningsvärd. Utredningen slog fast att frågan är komplex trots flera rapporter från Cosswa Anckarsvärd, Sverigeambassadör i Konstantinopel under första världskriget, om att det var uppenbart att den turkiska regeringen hade planer på att ”utrota den armeniska nationen”, och trots tusentals sidor av rapporter och forskningsmaterial som finns tillgängligt inom området, och trots att antalet länder som erkänt folkmordet växer för varje år. Även den nämnda utredningens författare, Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har vid senare tillfälle påpekat att det inte finns några juridiska hinder för regeringen att erkänna händelserna som folkmord.
Att forskningen på området är samstämmig om att det var ett planerat och väl genomfört folkmord har den bevisligen inte påverkat regeringens ställningstagande. Frågan är inte komplex på grund av att det saknas bevis och inte heller på grund av de juridiska grunderna. Forskarvärlden är lika säker på att det var ett folkmord som den är säker på att förintelsen har ägt rum. Detsamma gäller juristernas uttalande, internationellt så väl som här i Sverige, om huruvida man ska kalla händelserna för deras korrekta namn, folkmord. Det enda som återstår är då politiska och ekonomiska intressen. Frågan är huruvida Sveriges regering tycker att dessa ska väga tyngre än sanningen och markering mot ett av historiens värsta brott mot mänskligheten?
Den nyvalde amerikanska presidenten Joe Biden förväntas idag, på 106 årsdagen av folkmordet 1915, uppfylla sitt löfte från valrörelsen och kalla händelserna för ett folkmord. Ett sådant uttalande kommer säkerligen att tillfälligt försämra både den politiska och den ekonomiska relationen med Turkiet som dessutom ingår i samarbetsalliansen Nato. Men relationerna, precis som vid tidigare erkännanden av andra länder, återgår snart till det normala. President Biden blir därmed den förste amerikanske president som offentligt kallar händelsen för ett folkmord. Vi uppmanar statsministern att göra detsammaratificera riksdagens erkännande från 2010, som trots allt var resultatet av nuvarande regeringspartiernas arbete i frågan. Sverige borde leva upp till sitt internationella rykte om kämpe för mänskliga rättigheter, demokrati och rättvisa och inte underblåsa Turkiets mångåriga folkmordsförnekelse genom att vela i frågan om erkännande av folkmordet 1915.
Katrin Hakopian
Ordförande, Armeniska riksförbundet i Sverige