Statement of UAAS regarding border demarcation in Tavush

April 26, 2024

While Azerbaijani people and media celebrate their president Aliyev and rejoice in the transfer of recent Armenian border villages to Azerbaijan, a completely different sentiment prevails on the streets of the Tavush region, the rest of Armenia and among the diaspora Armenians.

Following the recent events in Artsakh (Nagorno-Karabakh), where Azerbaijani forces seized control of this centuries-old Armenian region, the subsequently ethnic cleansing of Armenians, the recent surrender of the Armenian villages has sparked further fear and frustration among Armenians. Armenians in Sweden share these sentiments.

In an interview with a group of journalists, Prime Minister Pashinyan stressed that border demarcation is crucial for the future peace process and expressed hope for the restoration of the territorial integrity of the Republic of Armenia within this framework. The Union of Armenian Associations in Sweden urges PM Pashinyan not to risk Armenia's future by relying solely on vague hope but to adopt a clear agenda and preconditions to make the peace process viable. Additionally, the UAAS calls on the Prime Minister to be transparent about his plans and objectives in the border demarcation process.

The lack of transparency, combined with recent statements from Andranik Kocharyan, a senior member of Pashayan’s ruling Civil Contract party and chair of the parliament's defence committee, along with the remarks by Turkish President Erdogan and Prime Minister Pashinyan himself, raises further concerns about the Prime Minister's willingness to make further unilateral concessions; including the removal of the subject of acknowledgment and recognition of the Armenian Genocide by the Turkish government.

Andranik Kocharyan has proposed "verifying" the number of victims of the 1915 Armenian Genocide by documenting the names of all Armenians killed during the genocide and investigating "where, how, and under what conditions" they perished. Turkey's President Erdogan recently mentioned the Armenian Genocide, urging to move away from what he termed "baseless memories" and focus on "present realities" rather than "fictional historical narratives." He expressed hope that Armenia would break free from the shadow cast by the Armenian diaspora and embrace a brighter future. On April 24, 2024, in a statement marking the 109th anniversary of the Armenian Genocide, Prime Minister Pashinyan urged Armenians to liberate themselves from the trauma of the 1915 genocide. The UAAS strongly believes that these statements align with the broader agenda have been set by Turkey and Azerbaijan.

The Union of Armenian Associations in Sweden urges Prime Minister Pashinyan to stop adhering to an agenda that does not prioritize Armenian interests and to refrain from pursuing actions that are detrimental to Armenia and its people. Releasing all Armenian political and war prisoners in Baku, demanding recognition of the Armenian Genocide by Turkey and aligning the border demarcation process with Armenian interests must all be prerequisites and steps toward a peace process. Furthermore, the UAAS condemns Prime Minister Pashinyan’ s irresponsible and ill-considered actions and his policy of capitulation in the face of Azerbaijan's ongoing territorial claims against Armenia.

Board of Union of Armenian Associations in Sweden

The Union of Armenian Associations in Sweden, UAAS, strongly condemns Prime Minister Nikol Pashinyan’s statement from May 22 in which he announced Armenia’s readiness to recognize Artsakh as part of Azerbaijan

May 28, 2023

The Union of Armenian Associations in Sweden, UAAS, strongly condemns Prime Minister Nikol Pashinyan’s statement from May 22 in which he announced Armenia’s readiness to recognize Artsakh as part of Azerbaijan. The statement clearly contradicts with the international principle of people’s right to self-determination and the right to freely choose their sovereignty and international political status.

­­­

The statement also contradicts with Artsakh’s state independence declaration expressed at the Republican referendum on December 10, 1991. The status of Artsakh has already been determined by the will of the people and has been reaffirmed by the National Assembly of the Republic of Artsakh several times since then. The latest reaffirmation was made on the same day immediately after Nikol Pashinyan’s statement. 

Furthermore, any stable and long-lasting solution for the people of Artsakh must be supported by all parties involved in the conflict. UAAS believes that the stated solution by Armenia’s Prime Minister will not lead to peace in Artsakh since it is not what the people of the Republic are willing to accept. On the contrary, the solution if implemented endangers the security of people in Artsakh and might reintroduce similar conditions that sparked off the conflict in the early 90’s after dissolution of Soviet Union.

Katrin Hakopian
Chairman, Union of Armenian Associations in Sweden

Riksförbundet uppmanar statsministern Ulf Kristersson att kalla massmorden på armenier, assyrier, syrianer och andra kristna minoriteter för ett folkmord

Stockholm, 24 april 2023

När statsministern Löfven under valåret 2014 träffade ättlingar till överlevande från folkmordet 1915 lovade han att han skulle driva frågan om ett regeringserkännande om han valdes till statsminister. Istället för ett erkännande tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning som 2016 slog fast att frågan är komplex. Beslutet att tillsätta en utredning i stället för erkännande spred en stor besvikelse bland armenier och andra drabbade folkgrupper som ansåg att agerandet var ett brutet vallöfte.

Oberoende av politisk färg har dessvärre ingen regering i Sverige än bekräftat det som riksdagen fastställde för 13 år, dvs. att kalla massmorden på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker för ett folkmord. Detta ställningstagande är ytterst anmärkningsvärt med tanke på att Sveriges regeringar har tillgång till rapporter från Sverigeambassadörer och diplomater i Konstantinopel som under första världskriget rapporterade hem till Sverige att det var uppenbart att den turkiska regeringen hade planer på att utrota den armeniska nationen. Utöver dessa rapporter existerar idag tusentals sidor av forskningsmaterial inom området och antalet länder som erkänner folkmordet växer för varje år.

Enligt en artikel i GP har utrikesdepartementet dessutom verkat för att ställa in en återkommande minnesstund som hållits i riksdagen sen 2010. Anledningen till agerandet enligt artikeln var att inte reta upp Turkiet och försämra relationerna med Turkiet under förhandlingsprocessen för ett medlemskap i Nato. Detta är i så fall ytterst bekymmersamt och går tvärs emot vad Sverige står för när det gäller frågor om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Det kanske är på sin plats att nämna att för exakt två år sedan, 24 april 2021, kallade president Biden massmorden på armenier och andra kristna grupper som ett folkmord och därmed bekräftade han det amerikanska representanthusets benämning på händelserna från 2019. Presidentens erkännande som vi vet nu hade ingen påverkan på de politiska och ekonomiska relationerna med Turkiet.

Tobias Billström har senare sagt att det inte utövats påtryckningar från utrikesdepartementet utan det har pågått diskussioner inom partiet. Armeniska riksförbundet ser inte någon större skillnad på om diskussionerna pågått i departementet eller inom moderatpartiet eftersom Tobias Billström är Sveriges utrikesministern och representerar utrikesdepartementet. För tillfället är i vår kännedom att minnesstunden kommer att hållas men endast några partier som ingår i det tvärpolitiska vänskapsgruppen Sverige-Armenien står bakom minnesstunden.

Att forskningen på området är samstämmig om det som hände var ett planerat och väl genomfört folkmord har bevisligen inte påverkat ställningstagandet hos någon av Sveriges regeringar. Forskarvärlden är lika säker på att det var ett folkmord som den är säker på att förintelsen har ägt rum. Detsamma gäller juristernas uttalanden, internationellt så väl som i Sverige, om huruvida man ska kalla händelserna för deras korrekta namn, ett folkmord.

Vi uppmanar statsministern att ratificera riksdagens erkännande från 2010. Sverige borde leva upp till sitt internationella rykte om kämpe för mänskliga rättigheter, demokrati och rättvisa och inte underblåsa Turkiets mångåriga folkmordsförnekelse genom att vela i frågan om erkännande av Folkmordet 1915. Ett erkännande nu är viktigare än någonsin, inte bara för att främja försoning mellan Armenien och Turkiet utan även som ett ställningstagande i pågående konflikter i världen, som den i Ukrainakriget och den pågående blockaden av Latjinkorridoren som får 120 000 människor i Artsach att gå en okänd framtid till mötes och riskerar etnisk rensning och i värsta fall ett nytt folkmord.

Katrin Hakopian
Ordförande, Armeniska riksförbundet i Sverige