Pressmeddelande
Stockholm 15 maj 2018
Armeniska riksförbundet i Sverige
www.armeniska.se
Det är många som har reagerat starkt på Stefan Löfvens uttalande om regeringens vägran att erkänna folkmordet 1915. Att det är samma socialdemokratiska parti som skällde ut Alliansen för att inte hörsamma riksdagens beslut från 11 mars 2010 gör inte saken bättre. Tyvärr har detta enbart bekräftat att mänskliga rättigheter inte väger alls lika tungt som realpolitiska beaktanden. Sanningen om eventuella begångna brott men även mänskliga rättigheter i nutid kan alltid offras för ekonomiska och politiska vinningar i närtid. Resultatet av denna politik har endast resulterat i eroderandet av folkets tilltro hos politiker och deras tillsynes kortsiktiga, om inte tomma löften.
Armeniska riksförbundet har arbetat kontinuerligt för ett officiellt erkännande av folkmordet 1915 som ett fördömande av Turkiets pågående förnekelse, en mörkläggning som bevisligen fortfarande kan påverka tredje länders förhållning till historiskt fakta. Folkmordet är knappast en central fråga inom svensk politik men en helomvändning som det hos socialdemokraterna har verkligen underminerat många svenska medborgares tilltro hos vad politiker lovar, speciellt när det gäller värnandet av mänskliga rättigheter, och vad de levererar.
Erkännandet 2010 har dock inte varit förgäves. Långt ifrån det. Erkännandet genererade en stor debatt i svenska samhället om själva frågan, dess legitimitet och inte minst om varför liknande frågor ens bör hamna hos ett parlament. Resultatet var en vidare diskussion i samhället och mediernas grävande i frågan som har verkligen gett resultat. Till skillnad från 2010 är det idag knappast någon som inte har hört talas om folkmordet 1915 i Osmanska imperiet eller ifrågasätter forskningens kunskap om händelserna som Turkiet har och fortsätter att förneka. Vägran hos nuvarande regeringen, så som dess föregångare, att erkänna folkmordet är endast en beklaglig bekräftelse på hur Turkiets politiska kvävning av sanningen fortsätter än idag och att mänskliga rättigheter ligger fortfarande lågt i kurs jämfört med ekonomiska och politiska beaktanden.
Armeniska riksförbundet i Sverige kommer att fortsätta med arbetet med att upplysa svenska samhället om armeniska folkmordet. Det arbetet är betydligt viktigare och långt mer effektivt än att jaga tomma politiska löften inför varje val. Detta är dock en högst beklaglig slutsats när man inte längre kan gå i god för något partis löften om denna fråga. Det sägs att förtroende är svårt att återvinna. Det är just där vi befinner oss idag med förbrukat förtroende för politiska partier vad gäller frågan om erkännande och fördömande av en ytterst viktig historisk fråga gällande mänskliga rättigheter där den, precis som den heter, inte endast berör de drabbade folkgrupperna utan hela mänskligheten. Sanningen är tyvärr dock den att ”nationella” intressen alltför ofta övervinner värnandet om mänskliga rättigheter. Den berömde judiske läraren Hillel lär redan på 100 talet f.Kr. ha sagt: ”Om jag inte tar vara på mig själv, vem skall då bry sig om mig? Men om jag enbart tar vara på mig själv, vem är då jag?”
