Till: Röda korset och Sveriges Utrikesdepartement                            

Stockholm, 30 november 2020

När eldupphöravtalet mellan Armenien och Azerbajdzjan den 9 november 2020 undertecknades fanns återlämnandet av krigsfångar högst upp på listan av handlingar som bland andra Röda korset skulle hjälpa till att förverkliga. Men tyvärr verkar de azeriska myndigheterna inte bara förhala denna överlämning, utan man har även tillfångatagit personer, både militära och civila, sen eldupphöret. Flera militärer har tillfångatagits när de skulle överlämna positioner under deras kontroll till azeriska styrkor medan även civila som har återvänt till sina hem har blivit bortförda.

Nu verkar man även använda dessa fångar som en sorts krigstrofé och för psykologisk krigföring. Med jämna mellanrum dyker det upp videoklipp av armeniska fångar som blir förödmjukade, slagna och trakasserade av azeriska soldater som filmar övergreppen och lägger upp på internet. Dessa handlingar är konkreta krigsbrott och brott mot flera internationella konventioner gällande behandlingen av krigsfångar och civilbefolkningen.

Armeniska riksförbundet i Sverige vill ansluta sig till andra organisationer som kallar på Röda korset och UD att intensifiera sitt arbete och trycket på de azerbajdzjanska myndigheterna för att snarast överlämna samtliga krigsfångar och respektera skyddet av de civila som nu befinner sig i områden under azerisk kontroll.

Med vänliga hälsningar,

Armeniska riksförbundet i Sverige

 

 

Stockholm, November 23, 2020 

To whom it may concern,

The Union of Armenian Associations in Sweden would hereby renew its call upon the authorities in Armenia to show restrain and respect the democratic values. This includes citizenry’s right to freedom of speech and assembly as long as this is conducted in peaceful manner. The prevailing situation in the aftermath of the war in Artsakh demands unity and respect for democratic values, both respect for the rule of law but also the rights of the people.

Images of the seemingly arbitrary arrest of demonstrators by security forces is worrying signs of sidestepping democratic norms. Although the circumstances have changed dramatically compared with April 2018, the norms for respecting the rights of the people, even those demonstrating and opposing the incumbent government shall be respected. The demise of rule of law will only undermine the remaining respect for the incumbent administration.

In our letter dated to November 16, 2020, the Union of Armenian Associations in Sweden called upon all parties to refrain from the use of force. Although the absence of such a serious case is gratifying, the recent images of arrests are worrisome and reason for our organization to renew its call for respect of democratic values in these difficult times.

Respectfully,

The Union of Armenian Associations in Sweden

Ärade justitieminister Morgan Johansson,

Sedan utbrottet av kriget 27 september, då Azerbajdzjan med stöd från Turkiet anföll Nagorno-Karabach, har både armenier och azerbajdzjaner runt om i världen hållit manifestationer, även här i Sverige. Medan armenierna krävde ett omedelbart stopp och en fredlig lösning har azerbajdzjaner, manat av regimerna i Turkiet och Azerbajdzjan, förordat våld och krig. Efter sex veckors våld, död och många begångna krigsbrott har konflikten nu mynnat ut i en humanitär katastrof för den inhemska armeniska befolkningen.

Under dessa manifestationer i Europa och Sverige har ultranationalistiska krafter i form av den turkiska gruppen Gråa vargar deltagit och manat till våld mot armenierna. I franska staden Lyon vandaliserades ett folkmordsmonument och en mobb gick på gator och skanderade ”vi letar efter er armenier”. Detta ledde till att Frankrike äntligen valde att bannlysa gruppen. Liknande bannlysning diskuteras nu i Tyskland.

Gråa vargarna är öppet antidemokratiska och förordar våld mot alla som anses som fientliga mot Turkiet. Gruppen är ansvarig för åtskilliga våldshandlingar och politiska mord riktade främst mot vänster-sympatisörer, kurder, armenier och andra minoriteter i Turkiet.

Vid flera tillfällen har man nu dokumenterat Gråa vargarnas närvaro under manifestationer genomförda av azerier i Sverige, senast i Malmö den 6 november 2020 där flera deltagare gestikulerar gruppens tecken. Detta skickar en klar signal till alla på båda sidor: den egna leden bejakar uppmaningen av våld medan den ska skrämma armenier och andra grupper till tystnad och lydnad genom att undergräva deras känsla av trygghet och säkerhet. Det skickar exakt samma budskap som en Hitlerhälsning.

I april 2016 höll man en manifestation på Sergels torg då Turkiska riksförbundets viceordförande Barbaros Leylani skanderade ”Död åt armeniska hundarna!” medan deltagarna applåderade. Leylani fälldes senare för hets mot folkgrupp. De Gråa vargarna fortsätter nu föra samma budskap om hat och våld med sina gester.

Armeniska riksförbundet i Sverige manar regeringen att ta en klar ställning till liknande grupper och se över möjligheterna att precis som Frankrike och Tyskland stoppa denna antidemokratiska grupps framfart.

Stockholm den 16 november 2020,

Armeniska riksförbundet i Sverige

Stockholm, November 16, 2020

To whom it may concern,

Since the attack on Armenia and Artsakh on September 27, the Armenian nation has gone through truly difficult times. Following the announced truce on November 10, we stand before a monumental challenge, navigating through hardship concerning not only the future of Artsakh but also Armenia.

It is imperative that government, opposition and the public remain vigilant and focused on the task in front of us. That requires unity, not division. But above all, what is unequivocally clear is the fact that there are no room for threats of violence.

In April 2018 the world heralded the Velvet Revolution by saying that “Armenians had danced their way to a revolution.” Do not allow that popular movement and the hope for a better future it brought to our nation to come to any harm.

The Union of Armenian Associations in Sweden calls on all parties to refrain from any use of force or actions which will endanger the security and the unity of Armenia and Artsakh. In these extraordinary times, the last thing Armenia, Artsakh and Armenians need is to lose sight of the common challenge and instead taking measures against each other. Restrain your emotions, set aside your personal interests and cooperate for the sake of our country and nation. Yeghishe Charents’ words are not only for reciting, live up to their wisdom: “Ով հայ ժողովուրդ, քո միակ փրկությունը քո հավաքական ուժի մեջ է”:

 

 

Pressmeddelande
Stockholm, 11 november 2020 

De senaste sex veckorna har varit en av de svåraste prövningsperioderna för Armenien och armenierna. Anfallna av två auktoritära styren i Azerbajdzjan och i Turkiet med hjälp av legosoldater har armenierna kämpat för sin existens. Vi har gått genom stunder av oro, stolthet, frustration och enorm sorg. Länge ropade man på omvärldens hjälp och bad om deras stöd när Armenien var under anfall av två uttalade diktaturer utan att någon kom till vår hjälp. Den befarade etniska rensningen av Artsach blev kanske inte total, men tusentals fick ändå fly sina hem med risken att de aldrig kommer att kunna återvända. Det är oförlåtligt.

Det hela handlade om Artsach-befolkningens rätt till ett demokratiskt beslut inom folkrätten om sin framtid och en fredlig samexistens. Svaret blev att slå ner den demokratiska rätten med våld och det kunde man nu förverkliga medan omvärlden stod förbi och teg.

Just nu känns det oerhört tungt, inte bara på grund av det påtvingade avtalet som berövar armenierna större delar av Artsach men kanske främst på grund av känslan av hjälplöshet. Men även om känslan om uppgivenhet och sorg är enorm så måste vi inte ge efter. Armenierna är ett folk som överlevt många motgångar under vår nästan 3000-åriga historia. Vi har överlevt erövringar, massakrer, till och med ett folkmord. I denna svåra stund behöver Armenien vår totala hängivenhet, vårt fokus och hjälp. För alla som var aktiva och engagerade under kriget så har arbetet inte tagit slut, utan det är bara början. Det är nu som vi behöver stå eniga och fortsätta ännu mer bestämt för att bygga upp en bättre och säkrare framtid för Armenien och Artsach. Det var just det som så många offrade sina liv att försvara. Det finns gott om tid för att rannsaka oss själva och ta reda på vad som kunde ha gjorts bättre.

Än är sista ordet inte sagt i konflikten och den slutgiltiga freden måste förhandlas om. Förutsättningarna har ändrats men det finns möjlighet att påverka utgången. För det behövs en stark enad röst som går till förhandlingarna. För det krävs att vi arbetar tillsammans som en förenad kraft och röst för det gemensamma målet, en bättre och säkrare framtid för Armenien och Artsach.

 

 

Armeniska riksförbundet hjälper Sven-Erik Rise att samla in
pengar till nyblivna armeniska mödrar vars make är vid fronten
eller förlorat livet under kriget. Insamlingen sker genom att
köpa hans bok ”Hayastan: Why I Love Armenia”. Boken kostar
200 SEK och den beställer du genom att skicka ett PM till
Aram Yanekian (klicka på länken om du har Facebook-konto)
eller så kan du ringa honom på 0705-78 14 52. Böckerna
beräknas finnas för leverans från torsdagen 15 oktober och så
långt de räcker (150 st.)

Lördagen 10 oktober 2020, kl. 13-15 kommer Armeniska riksförbundens medlemsföreningar att hålla manifestationer till stöd för Armenien och Artsach (Nagorno-Karabach) i de pågående angreppen från Azerbajdzjan. Vi kräver omedelbar stopp i kriget och återupptagandet av förhandlingarna för att uppnå en varaktig fred i regionen.

Respektive förening har ansökt och fått tillstånd för manifestationen enligt gällande restriktioner på grund av Corona-pandemin. Därför är det viktigt att ni som vill delta i respektive plats hör av er till den utpekade föreningen för vidare detaljer. Om du inte redan har kontakt med din lokala förening så hittar du kontaktuppgifterna i vår medlemslista. Manifestationsplatserna och deras respektive förening är enligt följande: 

  • Göteborg, Götaplatsen - Armeniska kulturföreningen i Göteborg
  • Jönköping, Rådhusparken- Armeniska kulturföreningen i Jönköping
  • Stockholm, Odenplan - HOMENTMEN Stockholm
  • Stockholm, Norrmalmstorget - HOMENTMEN Södertälje
  • Trollhättan, Drottningtorget - Armeniska kulturföreningen i Trollhättan
  • Örebro, Stora Torget - Armeniska kulturföreningen i Örebro

 

 

På förekommen anledning: Armeniska riksförbundets medlemmar har ansökt om en koordinerad manifestation på respektive förenings ort. Detta har redan annonserats på riksförbundets Facebooksida https://www.facebook.com/armeniska.se. Vi väntar på besked från respektive polismyndighet till vilken man har ansökt hos. Det är en process som vi tyvärr inte har någon kontroll över för att kunna skynda på. Så fort vi har fått besked kommer vi meddela detta. OBS! På grund av gällande restriktioner under pågående Covid-pandemi kommer det att finnas begränsningar för antalet deltagare vid varje eventuell manifestation. Men detaljerna kommer respektive förening att meddela på sin ort.

 

 

Azerbaijan bombarding Artsakh’s civilian settlements, including Stepanakert city

 

Pressmeddelande
Stockholm, 27 september 2020
Այս էլ-փոստի հասցեն ծածկագրված է թափոնափոստի բոթերից։ Այն տեսնելու համար անհրաժեշտ է միացնել JavaScript։

 

Azerbajdzjans attack mot civila mål i Stepanakert, Artsakh

Armeniska riksförbundet i Sverige fördömer starkt Azerbajdzjans attacker mot civila mål i Stepanakert, Artsakh (Nagorno-Karabach). I en bred offensiv längs hela kontaktlinjen mellan armeniska och azerbajdzjanska styrkor har den azeriska armén gått till anfall med artilleri och flyg mot även civila mål långt bakom frontlinjen. Rapporter om dödade civilbefolkning har börjat komma in. Under juli 2020 försökte Azerbajdzjan med en liknande offensiv, då mot civila mål direkt in i Armeniens nordöstra region Tavush. 

Offensiven tidigt på morgonen 27 september har föregåtts av rapporter om Turkiets uppbackning av Azerbajdzjan, något som bekräftades av det faktum att turkiska journalister befann sig redan på plats vid frontlinjen för att rapportera direkt när attackerna började. Attackerna idag är en fortsättning på den krigsretorik som även låg bakom attackerna i juli. Dagarna efter juli-attacken sparkade Azerbajdzjans president Ilham Llijev landets utrikesminister sedan 2014, Elmar Mammadyarov, och anklagade honom för att ha "slösat tid på att försöka lösa konflikten på ett diplomatiskt sätt." Enligt vissa källor hade Mammadyarov redan i början av 2020 protesterat mot planerade militära operationer och förespråkat fortsatta diplomatiska förhandlingar. 

Azerbajdzjans ledning har sedan länge fört en krigsretorik som öppet handlar om att med våld underkuva Artsakhs befolkning. Självfallet kan detta omöjligen leda till någon långvarig lösning på konflikten såvida man inte samtidigt tvingar bort den armeniska lokalbefolkningen på ett eller annat sätt.

Sedan 2007 existerar det enda genomförbara förslag som OSSE Minsk-gruppen, där även Sverige ingår, har lagt fram, de så-kallade Madrid-principerna. Överenskommelsen som då accepterades av Azerbajdzjan garanterar bl.a. att Artsakhs befolkning ska bestämma sitt öde i en folkomröstning, något som regeringen i Baku har numera försökt underminera och förvränga. Under tiden har den alltmer auktoritära Alijev-regimen i Azerbajdzjan, hårt pressad av försämrad ekonomi p.g.a. sjunkande oljepriser och numera den pågående Covid-pandemin, använt konflikten för att avleda den ökade kritiken på hemmaplan utåt. Det var samma politik med krigsretorik och kall till nationalism mot "fienden" som triggade det intensiva kriget i början av april 2016, även då i kölvattnet av ekonomisk kris p.g.a. sjunkande världsmarknadspriser på olja och gas, Azerbajdzjans huvudkälla till inkomst.

Konflikten i Nagorno-Karabach har länge kallats felaktigt för en "frusen konflikt" något som motbevisades 2016, i somras och nu i morse 27 september 2020. Azerbajdzjans auktoritära ledarskap har knappast någon respekt för demokratin och mänskliga rättigheter för sin egen befolkning. Styret kallas numera öppet av omvärlden för en diktatur. Oppositionen, journalister och alla regimkritiker tystas, fängslas eller jagas ut ur landet. Det behövs knappast spekuleras om hur ett sådan styre kommer att behandla armenierna i Artsakh, vilka ständigt kallas för "fienden".

Armeniska riksförbundet i Sverige kallar på Sverige, OSSE och resten av världen att sluta med hyckleriet gentemot diktaturen i Azerbajdzjan. Det är bortom all tvivel att befolkningen i Artsakh inte har någon framtid under Bakus styre. Artsakhs befolkning beslöt redan 1991 i en folkomröstning om denna separation. Den folkomröstning som förutses av Madrid-principerna kommer knappast att ha en annan utgång. Folkrätten måste respekteras och ha företräde över territoriell integritet. I alla andra scenarion kommer det att sluta med en etnisk rensning av armenierna i Artsakh.

 

 

 

Till alla våra medlemmar:

Sommaren och ledigheten är här. Den rådande situationen med den pågående pandemin gör att vi måste göra vissa anpassningar för att vara rädd om oss själva och alla andra runt omkring oss. Från och med den 13 juni kommer symtomfria personer att kunna resa inom Sverige. Trots det bör alla fortfarande vidta vissa försiktighetsåtgärder. Information om råd och bestämmelser inför sommaren och ledigheten hittar ni på Folkhälsomyndighetens hemsida.

I övrigt uppmanar vi alla medlemmar att följa nyhetsrapporteringar och de råd som ges av Folkhälsomyndigheten som ni kan läsa på svenska och många andra språk på deras hemsida.

 

 

Pressmeddelande
Armeniska riksförbundet i Sverige
Stockholm, 21 april 2018
www.armeniska.se
Այս էլ-փոստի հասցեն ծածկագրված է թափոնափոստի բոթերից։ Այն տեսնելու համար անհրաժեշտ է միացնել JavaScript։

 

Armeniska riksförbundet i Sverige (ARS) följer noga utvecklingen i Armenien i spåren efter utnämningen av f.d. presidenten Serzh Sargsyan till landets nya premiärminister. ARS är en partipolitisk obunden organisation och får därmed inte ta ställning för ett visst politiskt läger. Däremot värdesätter ARS de demokratiska värderingarna som vår egen organisation är baserad på och är grunden för Armeniens politik och samhälle. Det är i detta avseende som ARS känner sig förpliktigad att uttala sig om de pågående oroligheterna i Armenien.

De demokratiska grunderna och värdena är ytterst värdefulla och viktiga för Armenien och armenier av flera skäl. Det mest uppenbara är demokratins självklara roll som den moderna nationens norm och styrform. Men demokratins signifikans går betydligt längre än så för Armenien och armenier. Armenier och ARS förordar ständigt demokratins betydelse för både utvecklingen av Armenien men också dess plats i kärnfrågor så som erkännandet av armeniska folkmordet och Karabach-konfliktens lösning. Klämd mellan Turkiet och Azerbajdzjan, två länder med alltmer auktoritärt styre, har Armenien och armenier alltid lyft fram frågan om demokrati och rättvisa som våra största maktmedel som ska sättas emot militär makt och inkomster från olja och gas. Förverkar man demokratins trumfkort så förlorar man i princip allt förhandlingsmedel i konkurrens mot demokratiskt korrupta men ekonomiskt mäktiga grannar. Just därför angår Armeniens demokrati inte enbart Armeniens befolkning utan alla armenier.

Den senaste veckans demonstrationer i Armenien är bevisligen tecken på att det finns ett missnöje som riktar sig till det politiska etablissemanget och den uppförda kontinuiteten på ledarnivå. Även om liknande saker borde i den bästa av världar lösas genom demokratiska val och därmed de folkvaldas röster i parlamentet så är ändå vidden av demonstrationer, så länge de förs under fredliga förhållanden, tecken på positiv utveckling i en ung demokrati så som Armenien. I ljuset av händelseutvecklingen i regionen men speciellt i grannländerna Turkiet och Azerbajdzjan med speciella relationer till Armenien och armenier, följer inte enbart ARS och armenier, men hela världen det som sker i landet. Den väg landets regim, opposition och allmänhet väljer blir därmed en viktig vattendelare om vilken framtid man väljer för inte enbart landet utan nationen med en stor diaspora utspridd över hela världen.

Armeniska riksförbundet i Sverige har även vid tidigare liknande situationer, bland andra i mars 2008, känt sig manad att uttala sitt stöd för de demokratiska värderingarna så som yttrandefrihet och demonstrationsrätt för främjandet av demokratin i Armenien. Även idag kräver den rådande situationen att ARS ska mana till respekten av de demokratiska värderingarna och en fredlig och civiliserad interaktion mellan regering och opposition. Den 28 maj firar vi 100-årsminnet av etablerandet av en demokratisk armenisk republik i 1918, en drömlik stat som uppstod ur askan från folkmordet och ryska imperiets sönderfall. Armeniska riksförbundet i Sverige ser fram emot att kunna fira detta jubileum i full värdighet gentemot de värderingar som republiken skapades efter för 100 år sedan och som nuvarande republiken är en fortsättning av.

Կիրակի, Հոկտեմբեր 20, 2013-ից շարունակում է դպրոցի գործունեությունը նոր սրահներում` Sensus Studieförbund Västra ågatan 16, 5 հարկ: Լրացուցիչ տեղեկությունների համար դիմել Հարութ Էքեզյանին 0768-06 12 68.