Azerbaijan bombarding Artsakh’s civilian settlements, including Stepanakert city

 

Pressmeddelande
Stockholm, 27 september 2020
Այս էլ-փոստի հասցեն ծածկագրված է թափոնափոստի բոթերից։ Այն տեսնելու համար անհրաժեշտ է միացնել JavaScript։

 

Azerbajdzjans attack mot civila mål i Stepanakert, Artsakh

Armeniska riksförbundet i Sverige fördömer starkt Azerbajdzjans attacker mot civila mål i Stepanakert, Artsakh (Nagorno-Karabach). I en bred offensiv längs hela kontaktlinjen mellan armeniska och azerbajdzjanska styrkor har den azeriska armén gått till anfall med artilleri och flyg mot även civila mål långt bakom frontlinjen. Rapporter om dödade civilbefolkning har börjat komma in. Under juli 2020 försökte Azerbajdzjan med en liknande offensiv, då mot civila mål direkt in i Armeniens nordöstra region Tavush. 

Offensiven tidigt på morgonen 27 september har föregåtts av rapporter om Turkiets uppbackning av Azerbajdzjan, något som bekräftades av det faktum att turkiska journalister befann sig redan på plats vid frontlinjen för att rapportera direkt när attackerna började. Attackerna idag är en fortsättning på den krigsretorik som även låg bakom attackerna i juli. Dagarna efter juli-attacken sparkade Azerbajdzjans president Ilham Llijev landets utrikesminister sedan 2014, Elmar Mammadyarov, och anklagade honom för att ha "slösat tid på att försöka lösa konflikten på ett diplomatiskt sätt." Enligt vissa källor hade Mammadyarov redan i början av 2020 protesterat mot planerade militära operationer och förespråkat fortsatta diplomatiska förhandlingar. 

Azerbajdzjans ledning har sedan länge fört en krigsretorik som öppet handlar om att med våld underkuva Artsakhs befolkning. Självfallet kan detta omöjligen leda till någon långvarig lösning på konflikten såvida man inte samtidigt tvingar bort den armeniska lokalbefolkningen på ett eller annat sätt.

Sedan 2007 existerar det enda genomförbara förslag som OSSE Minsk-gruppen, där även Sverige ingår, har lagt fram, de så-kallade Madrid-principerna. Överenskommelsen som då accepterades av Azerbajdzjan garanterar bl.a. att Artsakhs befolkning ska bestämma sitt öde i en folkomröstning, något som regeringen i Baku har numera försökt underminera och förvränga. Under tiden har den alltmer auktoritära Alijev-regimen i Azerbajdzjan, hårt pressad av försämrad ekonomi p.g.a. sjunkande oljepriser och numera den pågående Covid-pandemin, använt konflikten för att avleda den ökade kritiken på hemmaplan utåt. Det var samma politik med krigsretorik och kall till nationalism mot "fienden" som triggade det intensiva kriget i början av april 2016, även då i kölvattnet av ekonomisk kris p.g.a. sjunkande världsmarknadspriser på olja och gas, Azerbajdzjans huvudkälla till inkomst.

Konflikten i Nagorno-Karabach har länge kallats felaktigt för en "frusen konflikt" något som motbevisades 2016, i somras och nu i morse 27 september 2020. Azerbajdzjans auktoritära ledarskap har knappast någon respekt för demokratin och mänskliga rättigheter för sin egen befolkning. Styret kallas numera öppet av omvärlden för en diktatur. Oppositionen, journalister och alla regimkritiker tystas, fängslas eller jagas ut ur landet. Det behövs knappast spekuleras om hur ett sådan styre kommer att behandla armenierna i Artsakh, vilka ständigt kallas för "fienden".

Armeniska riksförbundet i Sverige kallar på Sverige, OSSE och resten av världen att sluta med hyckleriet gentemot diktaturen i Azerbajdzjan. Det är bortom all tvivel att befolkningen i Artsakh inte har någon framtid under Bakus styre. Artsakhs befolkning beslöt redan 1991 i en folkomröstning om denna separation. Den folkomröstning som förutses av Madrid-principerna kommer knappast att ha en annan utgång. Folkrätten måste respekteras och ha företräde över territoriell integritet. I alla andra scenarion kommer det att sluta med en etnisk rensning av armenierna i Artsakh.

 

 

 

Till alla våra medlemmar:

Sommaren och ledigheten är här. Den rådande situationen med den pågående pandemin gör att vi måste göra vissa anpassningar för att vara rädd om oss själva och alla andra runt omkring oss. Från och med den 13 juni kommer symtomfria personer att kunna resa inom Sverige. Trots det bör alla fortfarande vidta vissa försiktighetsåtgärder. Information om råd och bestämmelser inför sommaren och ledigheten hittar ni på Folkhälsomyndighetens hemsida.

I övrigt uppmanar vi alla medlemmar att följa nyhetsrapporteringar och de råd som ges av Folkhälsomyndigheten som ni kan läsa på svenska och många andra språk på deras hemsida.

 

 

Armeniska kapellet, Övrejärva gård, Solna

 

Vilka planer har Solna för Armeniska kapellet på Överjärva gård?
Stockholm, 2020-06-16

Kommunstyrelsen i Solna har nyligen beslutat att riva en 1800-talslada på Överjärva gård och det finns planer för andra byggnader på gården. Under 1800-talet bodde armeniern Ohan Demirgian som stallmästare åt Karl XV på Ulriksdals slott. På Överjärva gård lät han bygga det som idag kallas Armeniska kapellet.

Turerna kring rivningen av ladan och planerna för övriga gården har satt igång många rykten och Armeniska riksförbundet i Sverige vill nu ha svar av Solna kommun om vilka planer man har för byggnaden som 2012 blev förklarad som ett byggnadsminne av Riksantikvarieämbetet.

Det har länge varit oklart vilka planer Solna kommun har för det Armeniska kapellet eller Vinterträdgården som byggnaden även kallas. Byggnaden har i många år stått tomt och oanvänt. Kommunen har genom åren gett lite olika besked om byggnadens öde. Det senaste som är sagt är att man vill kunna hyra ut byggnaden. Byggnaden har ett kulturhistoriskt värde som gör vi inte anser att byggnaden ska vara föremål för sådan verksamhet som riskerar medför slitage eller skada på byggnaden och vill ser gärna att man förtydligar hur man resonerar kring detta anser Armeniska riksförbundet i Sverige.

Utöver själva byggnaden är historien om Ohan Demirgian intressant. Att han var stallmästare åt Karl XV på Ulriksdals slott och hans roll i Sverige på 1800-talet är unik historia för den tiden. Det ger en intressant inblick i hur Sverige såg ut då men även hur relationen till andra länder och kulturer såg ut och hur det var att komma till Sverige på den tiden. Solna stad har här en unik möjlighet att lyfta en unik historia som visar på Sveriges tidiga internationella relationer och tidigare band till andra länder och kulturer.

Som ni säkert är redan medvetna om den rådande situationen p.g.a. Covid-19-epidemin och de restriktioner som råder så kommer det inte att hållas någon minnesceremoni eller manifestation den 24 april 2020 till minne av armeniska folkmordet 1915. Vi kommer ändå att minnas folkmordets offer och många väljer t.ex. att tända ett ljus mellan natten 23-24 april till minne av offren och vi fortsätter att arbeta för ett bredare internationellt erkännande trots Turkiets ihärdiga förnekelsekampanj. 

Vi uppmanar alla medlemmar att följa nyhetsrapporteringar och de råd som ges av Folkhälsomyndigheten som ni kan läsa på svenska och många andra språk på deras hemsida. 

 

Pressmeddelande
Stockholm, 30 oktober 2019
Այս էլ-փոստի հասցեն ծածկագրված է թափոնափոստի բոթերից։ Այն տեսնելու համար անհրաժեշտ է միացնել JavaScript։
www.armeniska.se

Armeniska riksförbundet välkomnar Amerikanska representanthusets erkännande av armeniska folkmordet. Med rösterna 405-11 röstade representanthuset att officiellt erkänna och ihågkomma minnet av offren för folkmordet i Osmanska imperiet under första världskriget. Folkmordet som utfördes mot armenier och andra kristna grupper i imperiet har länge tystats ner av turkiska statens aktiva förnekelse. Erkännandet i representanthuset visar återigen att det går att stå på sanningens sida och fortsätta ha goda relationer med Turkiet. Det är hög tid att man slutar underblåsa Turkiets folkmordsförnekelse och en gång för alla konfrontera Turkiet med sanningen, hur bitter den än må vara. Erkännandet är inte endast det första steget i en framtida försoning mellan offer och förövare, utan kommer utan tvekan att även stärka den turkiska självbilden och demokratin.

 

 

Pressmeddelande
Stockholm, 11 oktober 2019
Այս էլ-փոստի հասցեն ծածկագրված է թափոնափոստի բոթերից։ Այն տեսնելու համար անհրաժեշտ է միացնել JavaScript։
www.armeniska.se

Armeniska riksförbundet fördömer Turkiets invasion av norra Syrien

Armeniska riksförbundet i Sverige fördömer Turkiets invasion av norra Syrien som redan har krävt civila offer och kommer onekligen att destabilisera regionen. Den militära invasionen har drivit tiotusentals invånare på flykten där de redan hårt prövade religiösa och etniska minoriteterna, bl. a. armenier, är speciellt utsatta.

Armeniska riksförbundet kallar på Sveriges regering och det internationella samfundet att utöva påtryckning mot Turkiet för ett omedelbart upphörande av våldet och tillbakadragande av sina styrkor från Syrien. Regionen är sedan IS härjningar under enorm press och ödeläggelse med otaliga brott mot mänskligheten och förlorade människoliv. Det sköra stabila läge som funnits sen en tid tillbaka behöver allt annat än ett nytt militärt och politiskt motiverat angrepp.

 

Det är med stor sorg som vi har nåtts av nyheten om bortgången av den världsberömde stjärnan Charles Aznavour. Född Shahnour Vaghinag Aznavourian i Paris 1924 till armeniska flyktingar som hade överlevt armeniska folkmordet, växte Charles till att bli en världsstjärna. För världen var han den fransk-armeniske stjärnan på scenen och på filmduken. Han medverkade i över 60 filmer och skrev över 1 200 sånger, flera om sin svenska fru sedan 50 år tillbaka. För armenierna var han ett av de största namn som armeniska nationen har kunnat bidra till världskulturen. Men Aznavour var ännu större än så. Hans humanitära arbeten, speciellt efter jordbävningen i Armenien 1988 och sedermera som Armeniens ambassadör till Schweiz och FN i Genève var bara några få av många gärningar för hans Armenien och armenier. Det är med stor stolthet som vi kommer att minnas honom för den legend han var och kommer att förbli att vara för världen. 

 

 

To: Interpol                                                                                                                                      21 September 2018

Regarding the Arrest Warrant issued for Ragip Zarakolu


To whom it may concern,

The Union of Armenian Associations in Sweden expresses its dismay at the demand by a Turkish court to seek an Interpol Red Notice for Ragip Zarakolu. A publicist and a diligent human rights proponent who was in 2014 forced to flee his beloved homeland and seek refuge in Sweden, Zarakolu has continued his work with promoting human rights and democratic values in Turkey. Respected and praised by several NGOs, not to mention diaspora organizations representing minority groups in Turkey, Zarakolu has been awarded for his unwavering struggle for freedom of speech, human rights and democracy in Turkey: by the International Publishers Association, the PL-Foundation Freedom Award, by Association of American Publishers et al. These are testimony for the wide recognition of Zarakolu’s work for democracy and justice; nothing else.

That is why the Turkish court’s request to apprehend Zarakolu cannot be viewed as anything else than part of the publicly and internationally criticized degeneration of democracy and freedom of expression in Turkey, witnessed in the deplorable crackdown on the opposition and mass-arrests of critical voices. It is based on this internationally consensus of the circumstances in Turkey that the Union of Armenian Associations in Sweden calls on Interpol to decline the Turkish court’s request as it is clearly politically motivated and contrary to anything that the justice system in a democratic society is supposed to uphold. If complied with, the arrest of Zarakolu would only kindle the diminishing of democracy and freedom of speech and expression of mind in Turkey. Furthermore, any such action against Zarakolu would not only affect him personally, but several other similar democracy champions alike him and ultimately the very democracy in Turkey itself.

With best regards,

The Board of the Union of Armenian Associations in Sweden

Stockholm, Sweden

 

 

Pressmeddelande
Stockholm 15 maj 2018
Armeniska riksförbundet i Sverige
Այս էլ-փոստի հասցեն ծածկագրված է թափոնափոստի բոթերից։ Այն տեսնելու համար անհրաժեշտ է միացնել JavaScript։
www.armeniska.se

Det är många som har reagerat starkt på Stefan Löfvens uttalande om regeringens vägran att erkänna folkmordet 1915. Att det är samma socialdemokratiska parti som skällde ut Alliansen för att inte hörsamma riksdagens beslut från 11 mars 2010 gör inte saken bättre. Tyvärr har detta enbart bekräftat att mänskliga rättigheter inte väger alls lika tungt som realpolitiska beaktanden. Sanningen om eventuella begångna brott men även mänskliga rättigheter i nutid kan alltid offras för ekonomiska och politiska vinningar i närtid. Resultatet av denna politik har endast resulterat i eroderandet av folkets tilltro hos politiker och deras tillsynes kortsiktiga, om inte tomma löften.

Armeniska riksförbundet har arbetat kontinuerligt för ett officiellt erkännande av folkmordet 1915 som ett fördömande av Turkiets pågående förnekelse, en mörkläggning som bevisligen fortfarande kan påverka tredje länders förhållning till historiskt fakta. Folkmordet är knappast en central fråga inom svensk politik men en helomvändning som det hos socialdemokraterna har verkligen underminerat många svenska medborgares tilltro hos vad politiker lovar, speciellt när det gäller värnandet av mänskliga rättigheter, och vad de levererar.

Erkännandet 2010 har dock inte varit förgäves. Långt ifrån det. Erkännandet genererade en stor debatt i svenska samhället om själva frågan, dess legitimitet och inte minst om varför liknande frågor ens bör hamna hos ett parlament. Resultatet var en vidare diskussion i samhället och mediernas grävande i frågan som har verkligen gett resultat. Till skillnad från 2010 är det idag knappast någon som inte har hört talas om folkmordet 1915 i Osmanska imperiet eller ifrågasätter forskningens kunskap om händelserna som Turkiet har och fortsätter att förneka. Vägran hos nuvarande regeringen, så som dess föregångare, att erkänna folkmordet är endast en beklaglig bekräftelse på hur Turkiets politiska kvävning av sanningen fortsätter än idag och att mänskliga rättigheter ligger fortfarande lågt i kurs jämfört med ekonomiska och politiska beaktanden.

Armeniska riksförbundet i Sverige kommer att fortsätta med arbetet med att upplysa svenska samhället om armeniska folkmordet. Det arbetet är betydligt viktigare och långt mer effektivt än att jaga tomma politiska löften inför varje val. Detta är dock en högst beklaglig slutsats när man inte längre kan gå i god för något partis löften om denna fråga. Det sägs att förtroende är svårt att återvinna. Det är just där vi befinner oss idag med förbrukat förtroende för politiska partier vad gäller frågan om erkännande och fördömande av en ytterst viktig historisk fråga gällande mänskliga rättigheter där den, precis som den heter, inte endast berör de drabbade folkgrupperna utan hela mänskligheten. Sanningen är tyvärr dock den att ”nationella” intressen alltför ofta övervinner värnandet om mänskliga rättigheter. Den berömde judiske läraren Hillel lär redan på 100 talet f.Kr. ha sagt: ”Om jag inte tar vara på mig själv, vem skall då bry sig om mig? Men om jag enbart tar vara på mig själv, vem är då jag?”

Pressmeddelande
Armeniska riksförbundet i Sverige
Stockholm, 4 maj 2018
www.armeniska.se
Այս էլ-փոստի հասցեն ծածկագրված է թափոնափոստի բոթերից։ Այն տեսնելու համար անհրաժեշտ է միացնել JavaScript։

Uppföljning av läget i Armenien och engagemangets betydelse

Som det har kungjorts tidigare så följer Armeniska riksförbundet i Sverige (ARS) noga händelseutvecklingen i Armenien och har uttalat sitt odelade stöd för demokratiska värderingar och en fredlig lösning på den pågående folkrörelsen i landet. Än är det hela inte över, men om allt löper som det verkar i nuläget kan man få ett propert avslut den 8 maj då parlamentet ska i den andra omröstningen välja en tillförordnat premiärminister tills ett extrainsatt allmänt val hålls inom en nära framtid.

Med det sagt vill ARS framföra sin förhoppning att den folkliga rörelsen som nu har ägt rum i Armenien inte stannar av utan fortsätter med samma kraft och fredliga maner mot en mer genomgående reformering av landet. Allra viktigast i nära framtid är att hålla ett transparent och rättvist val där folkets vilja och röst ska välja det kommande parlamentet och därmed landets styrande administration. Därefter börjar det riktigt svåra arbetet med att få bukt med en rad olika frågor, bland andra korruptionen, som har föranlett denna folkliga rörelse. En sak är klar: förväntningarna på konkreta och reella förändringar och förbättringar är på topp nu och den kommande administrationen, oavsett vem eller vilka partier den må bestå av, måste ägna sig helhjärtat åt ett gediget arbete att tjäna nationens väl och leva upp till dessa förväntningar.

ARS fortsätter att följa denna process och gör det vi kan för att stödja den, direkt och indirekt. Och på förekommen anledning så önskar vi som jobbar på frivilligt basis inom ARS att fler av er som finns där ute i den armeniska gemenskapen i Sverige ska vara med och hjälpa till. Vi gör vårt bästa för att kunna leva upp till de ansvar som har ålagts oss enligt våra stadgar, våra medlemmars krav och önskemål men också visavi svenska staten och Sveriges regler och bestämmelser angående organisationer så som vårt riksförbund. Det innebär faktiskt en hel del arbete som kräver tid och resurser.

För det mesta hinner vi mäkta med våra uppgifter, men ibland när flera stora händelser sammanfaller så som den gångna tiden så kan arbetet bli lidande på grund av resursbrist. Det är en självkritik som vi inte drar oss för att prata öppet om. Men även den biten kräver kvalificering och förtydligande. Kritik och åsikter är alltid välkomna, precis som i ett fungerande demokratiskt samhälle. Men precis som det som nu hände i Armenien, kräver ett fungerande demokratiskt samhälle även engagemang och deltagande. Saker och ting händer inte av sig själva bara för att man kritiserar och tycker till. Du måste vara med och hjälpa till också. Den handfull skara av personer som är engagerade i ARS och dess många olika roller och aktiviteter, stora som små, hinner helt enkelt med så många olika punkter som vår tid utanför våra ordinarie arbete, studier och familjeliv tillåter. Men fler medarbetare betyder inte enbart mer arbetskraft utan också mångfald i tycke och idéer, grunden för en sund och fungerande demokrati.

ARS har alltid välkomnat nya krafter och nya idéer så länge det finns även personliga resurser som kan förverkliga dessa idéer. Att stå utanför och kritisera, framföra idéer och förslag gör inte vårt arbete enklare när samma fåtal personer måste hantera en växande lista av idéer och uppkomna situationer. Tillsammans är vi starka och de senaste veckorna har bevisat att man kan åstadkomma fantastiska framgångar endast om man väljer att engagera sig. Åsikter om Armeniens situation och idéer för reformer fanns det gott om ända sen självständigheten 1991. Det som fattades var engagemang och vilja till deltagande och förändring. Detsamma gäller ditt engagemang i våra sakfrågor och arbetet inom ARS som trots allt består av individer som är intresserade av Armenien och armenier och deras relaterade frågor.

Armeniska riksförbundet i Sverige är grundad 1993 och är en paraplyorganisation bestående av armeniska föreningar och deras medlemmar. ARS arbete går ut på att knyta samman armenierna i Sverige, samordna deras aktiviteter, förenkla deras integration i svenska samhället samt verka för utökade och bättre relationer mellan Sverige och Armenien.

Pressmeddelande
Armeniska riksförbundet i Sverige
Stockholm, 21 april 2018
www.armeniska.se
Այս էլ-փոստի հասցեն ծածկագրված է թափոնափոստի բոթերից։ Այն տեսնելու համար անհրաժեշտ է միացնել JavaScript։

 

Armeniska riksförbundet i Sverige (ARS) följer noga utvecklingen i Armenien i spåren efter utnämningen av f.d. presidenten Serzh Sargsyan till landets nya premiärminister. ARS är en partipolitisk obunden organisation och får därmed inte ta ställning för ett visst politiskt läger. Däremot värdesätter ARS de demokratiska värderingarna som vår egen organisation är baserad på och är grunden för Armeniens politik och samhälle. Det är i detta avseende som ARS känner sig förpliktigad att uttala sig om de pågående oroligheterna i Armenien.

De demokratiska grunderna och värdena är ytterst värdefulla och viktiga för Armenien och armenier av flera skäl. Det mest uppenbara är demokratins självklara roll som den moderna nationens norm och styrform. Men demokratins signifikans går betydligt längre än så för Armenien och armenier. Armenier och ARS förordar ständigt demokratins betydelse för både utvecklingen av Armenien men också dess plats i kärnfrågor så som erkännandet av armeniska folkmordet och Karabach-konfliktens lösning. Klämd mellan Turkiet och Azerbajdzjan, två länder med alltmer auktoritärt styre, har Armenien och armenier alltid lyft fram frågan om demokrati och rättvisa som våra största maktmedel som ska sättas emot militär makt och inkomster från olja och gas. Förverkar man demokratins trumfkort så förlorar man i princip allt förhandlingsmedel i konkurrens mot demokratiskt korrupta men ekonomiskt mäktiga grannar. Just därför angår Armeniens demokrati inte enbart Armeniens befolkning utan alla armenier.

Den senaste veckans demonstrationer i Armenien är bevisligen tecken på att det finns ett missnöje som riktar sig till det politiska etablissemanget och den uppförda kontinuiteten på ledarnivå. Även om liknande saker borde i den bästa av världar lösas genom demokratiska val och därmed de folkvaldas röster i parlamentet så är ändå vidden av demonstrationer, så länge de förs under fredliga förhållanden, tecken på positiv utveckling i en ung demokrati så som Armenien. I ljuset av händelseutvecklingen i regionen men speciellt i grannländerna Turkiet och Azerbajdzjan med speciella relationer till Armenien och armenier, följer inte enbart ARS och armenier, men hela världen det som sker i landet. Den väg landets regim, opposition och allmänhet väljer blir därmed en viktig vattendelare om vilken framtid man väljer för inte enbart landet utan nationen med en stor diaspora utspridd över hela världen.

Armeniska riksförbundet i Sverige har även vid tidigare liknande situationer, bland andra i mars 2008, känt sig manad att uttala sitt stöd för de demokratiska värderingarna så som yttrandefrihet och demonstrationsrätt för främjandet av demokratin i Armenien. Även idag kräver den rådande situationen att ARS ska mana till respekten av de demokratiska värderingarna och en fredlig och civiliserad interaktion mellan regering och opposition. Den 28 maj firar vi 100-årsminnet av etablerandet av en demokratisk armenisk republik i 1918, en drömlik stat som uppstod ur askan från folkmordet och ryska imperiets sönderfall. Armeniska riksförbundet i Sverige ser fram emot att kunna fira detta jubileum i full värdighet gentemot de värderingar som republiken skapades efter för 100 år sedan och som nuvarande republiken är en fortsättning av.

Կիրակի, Հոկտեմբեր 20, 2013-ից շարունակում է դպրոցի գործունեությունը նոր սրահներում` Sensus Studieförbund Västra ågatan 16, 5 հարկ: Լրացուցիչ տեղեկությունների համար դիմել Հարութ Էքեզյանին 0768-06 12 68.