Mapping Memories

Mapping Memories av Sally O’Neill

Foto © Anna Ádám

Mapping Memories

Sally O'Neill, dansare och koreograf, uppvuxen i Lund (Svenska Balettskolan i Malmö, 2002-2007, och Lunds Dans och Musikalgymnasium, 2007-2010), har tillsammans med fransk-ungerska bildkonstnären Anna Ádám blivit inbjuden till ett sex veckor långt artist-in-residancy program, med början i juli, på Art and Cultural Studies Laboratory (lett av Susanna Gyulamiryan) i Yerevan, Armenien. Projektet de gör tillsammans har fått namnet Mapping Memories och är en studie av hur staden, Yerevan, förändrats sedan självständigheten från Sovjetunionen, år 1991, fram till idag och hur detta påverkat invånarna. Genom att samla, dokumentera och senare transformera invånares personliga berättelser bygger de en subjektiv karta över staden. Deras ämnesövergripande projekt avslutas med en utställing/föreställning på moderna konstmuseet i Yerevan, mellan första och tionde augusti i år, där bland annat videoinstallation, textilkarta och ”aktivering” av karta genom ”performance” ingår. Tillsammans med en grupp studerande från Armeniska Statens Universitet för Teater och Filmkonst bygger de upp en materiell och performativ utställning.

I Mapping Memories undersöker ni postkommunistiska huvudstäders förvandling, hur byggnader försvunnit, byggts om och kvarter förändrats. Hur ser processen ut?

Anna Ádám (A. Á.): Första fasen av projektet består av samlande av material, bland annat genom intervjuer. Vi frågar invånare om staden, hur den förändrats, vad som försvunnit och bytts ut och personliga minnen bundna till dessa ställen. Därefter bearberat vi de berättelser vi samlat på oss och översätter dem till en ny form. Berättelserna transformeras till bildliga former och därefter till ett koreografiskt språk. Det är viktigt att påpeka att vi inte översätter ord utan berättelser. En berättelse om den numera försvunna David of Sassoun-biografen, översätter vi inte själva iden av biografen utan, till exempel, ”biografen, där jag kysste min första flickvän”. På ett liknande sätt till Guy Debords psykogeografi blandar vi subjektiva erfarenheter, känslor och personliga upplevelse med objektiva kartografiska processer för att ifrågasätta officiella uppfattningar om kartografi.

Vi kombinerar och letar efter var vi och våra så kallade språk (det talade, bildliga och koreograferade) möts. Det är en ständig översättning och tolkning mellan video, sömnad och dans för att få fram vår karta.

Det verkar som att överstättning och tolkning står i centrum av ert arbete. Stämmer detta?

S.O.: Absolut! Vi översätter från ett språk till ett annat. Från berättelser till visuellt till fysiskt. Tolkning är en väldigt stor del av processen. Tolkning är alltid subjektivt. Detta blir vår subjektiva tolkning av subjektiva berättelser i förhållande till objektiva(?) dokument. Kartan har en historia av att vara ett geografiskt och politiskt vertyg och en fråga är om vår subjektiva karta är mer eller mindre verklig jämfört med en geografisk karta. Vi pratar alltså om en tolkning av en stad och senare vår tolkning av den tolkningen.

 

Anna är bildkonstnär, Sally har studerat nutida dans, varifrån kom idén att jobba ihop och vilken diciplin hör Mapping Memories till?

S.O.: Jag är van vid samarbete med andra konstnärer men framför allt med andra dansare eller koreografer. På senare tid har jag deltagit i flera av Annas projekt, videon ”Mirror”, 2014, och fotoserien ”Sally”, 2013-2014, sedan början har jag förstått att det skulle gå bra att jobba ihop. Mapping Memories är ett gemensamt intresse. Jag har ett intresse för tal och berättande på performativ nivå, som till exempel i mitt solo från 2012, ”What do you do?” som handlade om tabu. Anna är väldigt intresserad av det förflutna, framför allt var kollektiva och personliga minnen möts, som till exempel i ”Once upon a time...”, 2013, eller ”As if...”, 2013. Det blev tydligt redan i början att Mapping Memories skulle bli ett ämnesövergripande projekt där vi båda tog lika stor del av utformandet av koncept och kreation. Därför är det svårt att begränsa projektet till en viss diciplin; videoinstallation, textil och ”performance” ingår allihopa.

I förhållande till er performance nämner ni ”aktivering”. Vad menar ni med det?

A. Á.: Vi skapar olika variationer av ”aktiveringar” av textilkartan med dansnotationer och protokoll. ”Aktivering” är inte detsamma som att väcka saker till liv utan att förändra det passiva tillståndet till ett tillfälligt suspens: On-Off... Dessa aktiveringsmanus har likheter till Claude Rutaults ”definitions/methods” och kommer att samlas och publiceras och under utställningen aktiveras några av dem med hjälp av lokala danskonstnärer.

Nu är ni alltså i Yerevan och skapar en karta av staden. Vad händer därefter?

S.O.: Kartan kan man se mellan första och tionde augusti i moderna konstmuseet här. Själva performance akterna kommer visas på vernissaget och finissaget. Vi kommer med största sannolikhet även visa vårt projekt i en galleria i Budapest i mars, 2015, men vi hoppas även på London och New York där vi kontaktat armeniska konstnärsinstitut som visat intresse.

Vår nästa hållplats i vårt kartskapande är Berlin där vi fått en plats i ett annat artist-in-residency program från oktober till slutet på december. Allt har sin tid dock. Nu, full fokus på Yerevan!

Kontaktinfo:

Anna Ádám

mail (at) annaadam.net

http://www.annaadam.net

Sally O'Neill

sally.m.oneill (at) hotmail.com

http://www.sallymoneill.weebly.com