Nedskjutningen av Karabachs helikopter
Nedskjutningen av Karabachs helikopter, 12 november 2014

Pressmeddelande
Stockholm, 25 november 2014
Armeniska riksförbundet i Sverige
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
www.armeniska.se

Omvärldens misslyckande att fördöma Azerbajdzjans eskalerade aggression

Den 12 november, i tydligt brott mot rådande vapenvila, sköt Azerbajdzjans styrkor ner en obeväpnad helikopter tillhörande Karabachs armé som var ute på träningsflygning nära frontlinjen. Azerbajdzjans försvarsdepartement var tidigt ute och påstod i ett pressmeddelande (som spreds snabbt i världens media och däribland i Sverige) att helikoptern hade skjutits då man var ”på väg att angripa azeriska ställningar”. Uttalandet ändrades sedan till att helikoptern redan ”höll på att beskjuta azeriska ställningar” när den sköts ner. Saken är bara den att den azeriska sidan hade själva filmat hela förloppet och lagt den ut på webben. Där framgår det tydligt att de två helikoptrarna flög i formation, in mot armeniskkontrollerad luftrum när den bakre helikoptern skjuts ner bakifrån. Samtliga tre ombord omkom.


Karabachs försvarsdepartement har hela tiden understrukit att helikoptrarna var obeväpnade och var ute på flygövning med nya kadetter. Detta skulle bekräftas om man undersökte vraket. Men Azerbajdzjans armé tillät inte någon närma sig vraket som befann sig inne i den neutrala zonen, genom ihärdig beskjutning av kraschplasten. När dådet fördömdes av OSSE Minskgruppen (som också erbjöd sina kondoleanser till de döda piloters familjer) svarade Azerbajdzjan med att man hade förklarat luftrummet över Karabach för icke-flygzon och man hade nu demonstrerat att man menade allvar. Azerbajdzjan hade tidigare varnat att man skulle skjuta ner även civila flyg när Karabachs myndigheter kungjorde planer på att starta civila flygningar till och från Karabachs flygplats utanför huvudstaden Stepanakert.


Azerbajdzjan har nu länge demonstrerat sin fientlighet gentemot armenierna, i Karabach och omvärlden, då president Ilham Alijev gång efter annan utmålat armenierna som ”fiende Nr 1”. Denna retorik går hand i hand med den auktoritära politik som förs av regeringen i Baku där familjen Alijev har tillskansat sig makten och slagit hårt mot armeniers rätt till självbestämmande men även mot den egna befolkningen. Det är ingen hemlighet att det auktoritära styret i landet har förvärrats och de senaste offren är bland andra människorättsaktivisterna Leyla Yunus och hennes man Arif Yunus som står anklagade för ”landsförräderi” och ”spionage”. Skälet bakom denna skandal är att de har förespråkat försoning med Armenien och armenierna i Karabach och en fredlig lösning på konflikten. Europaparlamentet har äntligen tagit blad från munnen och både fördömt Bakus policy och kallat på Europakommissionen att överväga riktade sanktioner mot individer i Baku.

Men detta räcker inte på långa vägar. Länge har EU (inklusive Sverige), USA och Ryssland blundat för Azerbajdzjans övergrepp och våldsretorik och det har kostat många människor livet, armenier och azerier. Man har hela tiden offrat människorättsfrågor och Karabach-befolkningens rättighet till självbestämmande, samma rätt som den hos Kosovo, Sydsudan eller Östtimor för att säkra sina egna intressen i regionen. Även Skottlands folkomröstning 18 september 2014 visade att civiliserade nationer kan tillåta befolkningen välja sitt eget öde. EU och USA har istället velat säkra leveranserna av olja och gas från Azerbajdzjan, främst som ett alternativ till beroendet av Ryssland, har Moskva tjänat på status quo genom vapenförsäljning i miljardklassen till Baku medan man har använt Karabach-konflikten som maktmedel när man tvingade Armenien att avvika från den planerade undertecknandet av närmare samarbete med EU för att istället gå med i den ryskledda Tullunionen.

Läget i Azerbajdzjan har försämrats till sådan grad att både Europaparlamentet och USA:s president samt före detta amerikanska ambassadören i Azerbajdzjan inte längre kan blunda för dessa övertramp och kallar för sanktioner mot Baku. Men trots detta vill man fortfarande fortsätta med sin tandlösa politik gentemot Karabach-konflikten där Azerbajdzjan frustration över läget ter sig mer och mer i en alltför aggressivare skepnad. Detta har sedan augusti resulterat i de värsta drabbningarna sedan eldupphöravtalet 1994 och resulterat i förlusten av uppemot femtio människoliv på båda sidor. Karabach-konflikten kan omöjligen längre kallas för en ”frusen konflikt”.

Under tiden fortsätter Azerbajdzjan med sin ”kaviar-diplomati” där man med nyvunna inkomster från olja- och gasexporten försöker försköna bilden av regimen och läget i Azerbajdzjan samtidigt som man förfalskar och sprider lögner om Karabach-konflikten, Khojali och andra relaterade frågor. Omvärlden måste helt enkelt sluta med sitt hyckleri gentemot Bakuregimen och på ett mer resolut sätt konfrontera Azerbajdzjan med de ingångna eldupphöravtalen och grundprinciperna för en fredlig lösning av Karabach-konflikten, de så-kallade Madrid-principerna.

Den senaste tidens eskalering är ett direkt resultat av omvärldens, främst EU:s, USA:s och Rysslands tama och timida hållning mot diktaturen Azerbajdzjan som har tillåt och implicit godkänt en sådan aggressiv och bitvis hatisk hållning gentemot Armenien och armenier. Det går inte längre att beskylla Baku för denna ytterst hotfulla bild som kan när som helst explodera i ett förödande krig med många tusen förluster och destabilisera regionen helt och hållet. Det är dags för OSSE Minskgruppen, EU, USA och Ryssland att skrida till en aktiv inblandning i konflikten och inte längre gömma sig bakom beskyllningar på ansvaret hos armeniska och azeriska ledarna. Vid ett förnyat krig bär ledarna inom Minskgruppens ordförandeländer och EU ett lika stort, om inte större, ansvar för den humanitära och finansiella kris som kommer att drabba regionen och Europa.

Europaparlamentets resolution om läget I Azerbajdzjan
www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=B8-2014-0091&format=XML&language=EN

President Barack Obamas fördömande och oro över läget i Azerbajdzjan
www.meydan.tv/en/site/news/3191/Obama-mentions-Azerbaijan-in-his-speech.htm

Krav på sanktioner från den tidigare USA-ambassadören i Baku, Richard Kauzlarich, och David J. Kramer, f.d. topptjänsteman vid amerikanska UD och nuvarande direktör för Freedom House
www.the-american-interest.com/articles/2014/10/02/time-for-sanctions-on-baku
Uttalande om Minskgruppens oro om Azerbajdzjans brott mot humanitär åtkomst till helikoptervraket www.osce.org/mg/126923

För mer information och fakta om Karabach-konflikten besök www.karabach.se